;)

I dag unnade jag mig en lång, skön sovmorgon.
Det var skönt.
Ni som känner mig eller följer min blogg vet ju att jag har lite svårt för det här med att sova.
Jag har inga sömnproblem men jag får dåligt samvete när jag sover.
En bra människa sover inte, i min värld.
Jag har funderat mycket på varför det är så och jag tror jag vet svaret också, men det hjälper liksom inte.
Jag har ändå en liten människa som sitter på min axel och talar om för mig vad jag skulle ha kunnat gjort istället för att sova.
I dag vaknade jag när Knut gick och lade sig 06.15!!
Somnade om.
Vaknade 08.30.
Somnade om.
Vaknade 09..45.
Klev upp.
Det kallar inte jag att sova bort hela söndagen precis, men ändå så sitter den där lilla människan där på axeln och klagar.
För att kompensera mig själv så har jag nu slängt sopor.
Plockat bort alla spåren från ungdomarnas fest i går.
Satt igång en tvättmaskin.
Plockat bort all disk.
Torkat bordet i köket och smörjt in det med möbelpolisch.
Nu först har jag unnat mig en kopp kaffe och lite bloggning.
Visst är det sjukt?
Jag har en lång och ledig dag framför mig med inga som helst måsten men ändå får jag inte ta sovmorgon.
För vem då?
För mig själv och den där lilla jäveln på min axel.