;)

Jag har ont överallt. Ont i knät, musarm, värk i fötterna och ischias är bara några av mina åkommor.
Jag vet att mycket beror på min övervikt så jag vet att jag borde göra något åt den, men herregud hur svårt kan det vara?
Jag återkommer ständigt till den frågan. Jag lusläser om lyckosagor i tidningarna om människor som lyckats gå ner i vikt, sen går jag och trycker i mig nåt sliskigt.
Varför gör jag sånt?
Är jag så lite värd i mina ögon?
Jag vet precis hur jag ska göra för att gå ner i vikt. Jag skulle kunna doktorera i viktminskning.
Jag kan kaloriinnehåll i nästan allt jag stoppar i mig.
Blir irriterad på tjockisar i tv som inte vet varför de är feta.
Jag vet precis varför jag är fet, men samtidigt så är det orättvist att jag är det.
Jag äter faktiskt i såå mycket onyttigt som man kan tro. Jag äter faktiskt mer nyttigt än många smala människor jag känner.
Men det bor en latmask i mig. Jag vet att jag borde röra på mig. Nu har det ju blivit rundgång. Jag kan inte motionera eftersom jag har så ont i knä och fötter och jag vet att jag skulle bli bättre i knä och fötter om jag motionerade och gick ner ivikt.
Det är där jag är nu.