;)

Jag har precis kommit hem från en 1 timmespromenad.
DET ÄR SKITJOBBIGT.
Jag tycker det är tråkigt och jobbigt att röra på mig.
Det har jag alltid tyckt.
Är jag latare än andra människor?
Varför kan inte jag gå bland Gamla Uppsalas gravhögar och njuta av hösten och solen.
Nej, jag bara önskar att jag var hemma snart.
Det ÄR skönt att gå på promenad när man kommit hem.
DÅ tycker jag att jag varit duktig och jag känner mig uppåt.
Jag avskyr när jag INTE går ut, när jag bara suttit i soffan och käkat en hel söndag t ex.
Men just när jag är på promenaden så skriker latmasken i mig.
VARFÖR ÄR DET SÅ?
Inte undra på att man väger ett ton och har ont överallt.
Jag har säker mött tio joggare på min "promiss", det ser bara skitjobbigt ut.
Jag har aldrig förstått tjusningen med att springa.
Men jag har å andra sidan aldrig haft så´n bra "kondis" heller.
"Kondis" för mig, det är ett ställe där man serverar kaffe och en tårtbit.
Ja, ja....nu går jag min promenader varje dag (nästan) iallafall.
Jag hoppas att det så småningom ska gå lättare och lättare.
Jag hoppas att t om jag ska komma att tycka det skönt till slut och att latmasken
i mig ska krympa ihop och försvinna.
NU ska jag sätta mig i soffan och kolla in dumburken för det har jag gjort mig förtjänt av.