;)

Sitter här med min kaffekopp och tittar ut över landskapet.
Har en väldigt vacker utsikt från mitt köksfönster.
Jag tänker på livet, på mig och på min familj.
Plötsligt känner jag det där hjärteknipet som man kände så ofta
förr, när barnen var små.
Den där kärleken till sin familj som inte vet några gränser och som är så
stark att det nästan gör ont ibland.
Ibland undrar jag varför man skaffade barn?
Varför utsätter man sig själv att bli så sårbar.
TÄNK OM NÅGOT SKULLE HÄNDA DEM!!
Hur skulle man klara det?

Mammas små hjärtegull.
De tre små grisarna.
Knatte, Fnatte och Tjatte.