;)

När jag var barn så hette jag Lillan.
Alla sa Lillan till mig.
Jag var ju minst i familjen och nästan hela släkten.
När jag var ledsen eller arg så läste mamma den här
dikten för mig.
Jag trodde verkligen att den var skriven till mig
och jag var helt säker på att det var min storebror Lasse
som ätit upp alla mina kakor och russin.

LILLANS AVIGA DAG

Britt G. Hallqvist

 

Alla Lillans kläder är aviga idag!

Båda Lillans strumpor har snurrat runt, ack ja!

 

Båda Lillans ögon vill droppa skvätt på skvätt

Och en så droppig näsa som Lillans ingen sett.

 

Alla Lillans dockor är stygga mot sin mor,

Och se på dumma Nalle så hans knappnålsögon glor!

 

Alla Lillans kakor dom har dom ätit opp

Och nu har Lillan bara tre russin i en kopp.

 

Hela Lillans huvud är fyllt av små, små mygg.

I Lillans mage gör det ont och ont i Lillans rygg

 

Så lägger mamma Lillan då gråter hon en skvätt

Men mamma klappar Lillans kind så sakta och så lätt.

 

Nu sitter hon vid sängen och sjunger om en katt

Som sprang och sprang men inte fick den lilla svansen fatt.