Sabinas kamp
Jag har sträckläst hela bloggen, den har drabbat mig hårt.
Jag har känt mig sorgsen hela dagen men samtidigt så känner man en sån styrka av denna Sabina.
Hon och två andra kvinnor har just kommit ut med en bok som jag bara MÅSTE läsa så fort jag får tag på den.
Hanne 28, Sabina 34 och Ulrica 35 är tre tjejer med en sak gemensam: obotlig cancer med hot om snar död men med en nästintill obeskrivbar vilja att leva fullt ut.
Livet är för kort för att slösas bort och varje dag och varje timme blir viktig. Det gäller att leva här och nu. Något som många av oss glömmer i vardagen.
Fotograf Urban Brådhe följer tjejerna och deras familjer på nära håll. Starka bilder varvas med fakta om sjukdomen, behandling och förmågan att gå vidare. Vad är coping egentligen? Existentiell ångest och kris? Hur kommer Gud in i bilden?
Cancerläkaren och professorn Peter Strang delar med sig av sin kunskap och erfarenhet liksom pastor Pär Lewin-Ronnås. Författaren är kurator på Radiumhemmet i Stockholm. Varje dag får cirka 100 människor i Sverige diagnosen cancer. Den här boken är för dem och alla de som står dem nära. Den här boken är för alla. Den här boken handlar om livet och inte bara om döden.
Var in och tittade. Usch..vad hemska bilder hon har lagt ut på dessa stora bruna fläckar hon får....Huggaa!
Den måste jag oxå läsa!
Ja jag har ju följt Sabina sedan drygt ett år tillbaka och i dag va första gången jag riktigt kände att nu är det nog snart över, har alltid förut känt att den här striden rider hon oxå ut.Hennes kamp är helt oändlig..vilken kvinna..konstigt jag har massor med kärlek till henne och hennes familj,,men hon vet inte vem jag är för jag känner ju henne genom bloggen. Bara hon inte har så ont, å barnen..
Ja jag har ju följt Sabina sedan drygt ett år tillbaka och i dag va första gången jag riktigt kände att nu är det nog snart över, har alltid förut känt att den här striden rider hon oxå ut.Hennes kamp är helt oändlig..vilken kvinna..konstigt jag har massor med kärlek till henne och hennes familj,,men hon vet inte vem jag är för jag känner ju henne genom bloggen. Bara hon inte har så ont, å barnen..
