;)

Ja, i dag känner man att man lever.
Min arma kropp har inte fått sig en sån här genomkörare på flera år.
Jag har ont, ont, ont men jag längtar redan till nästa träningspass.
Jag har INTE ont i knät dock som jag trodde att jag skulle ha. Det fanns en maskin där på Curves som inte var snäll mot mitt knä, men jag tog det lite lugnare där så det verkar ha gått bra.
På torsdag skall jag gå nästa gång, jag längtar redan :)
Det är roligt med träning när man väl är där, det är det där med att ta sig iväg som är den jobbiga biten. Därför är det så skönt att ta det i samband med arbetet så att man inte åker hem och dör i tv-soffan först.
Jag hoppas på den här träningsformen, jag hoppas att min motivation håller ända tills jag börjar se reultat för då kanske motivationen inte tar slut överhuvud taget.
När man märker att midjemåttet krymper och att styrkan i kroppen återvänder då vill man väl aldrig mer tillbaks till att vara den här förslappade degklumpen igen.