;)

Tröttheten som slår emot en är förlamande.
Visheten om att sommaren är slut är både sorglig och skön.
Morgonens kyla förebådar vinter.
Kvällens mörker undslipper man endast med levande ljus.

Hösten är här på gott och ont.
Hösten med sina sprakande färger, sina kyliga och soliga dagar.
De röda löven, stormarna och regnet.

Vintern väntar runt hörnet, den kommer sakta smygande och den kan bli både lång och kall.
Den vackra och kalla vintern kommer oundvikligen allt närmre.

Sommaren sista suck är dragen och jag måste följa med vare sig jag vill eller inte.
Sommaren orkar inte hålla kvar sitt grepp längre, nu är hösten här och den intar vår natur med stormsteg.
Det är vackert, skönt, sorgligt och tröttsamt, allt på en och samma gång.

Höstens mörker omsluter mig.

Det känns som om jag skulle vilja gå i ide?